Panunungkulan ni pangulong emilio aguinaldo biography

  • Emilio aguinaldo contributions
  • Emilio aguinaldo age died
  • Emilio aguinaldo family background
  • Taong 1962 nang nilagdaan ni Pangulong Diosdado Macapagal ang Proklamasyon Blg. 28 na nagbigay-daan sa pagpapalit ng araw ng kasarinlan ng Pilipinas mula Hulyo 4 tungong Hunyo 12. Ang ganitong makabansang hakbang ng dating pangulo ay... more

    Taong 1962 nang nilagdaan ni Pangulong Diosdado Macapagal ang Proklamasyon Blg. 28 na nagbigay-daan sa pagpapalit ng araw ng kasarinlan ng Pilipinas mula Hulyo 4 tungong Hunyo 12. Ang ganitong makabansang hakbang ng dating pangulo ay itinuring ng marami bilang paggiit sa soberanya ng ating bansa sa pagbabalik sa orihinal na petsa na idineklara si Heneral Emilio Aguinaldo, pangulo ng pinakamatandang republika sa Asya, na noo’y buhay pa. Samakatuwid, kinilala ang pangyayaring ito bilang isang radikal na pagtatangka natin na kumawala sa pagiging neo-kolonya ng Estados Unidos, ang dati nating mananakop.

    Gayunpaman, isang nakakalungkot na katotohanang tila hindi nabigyan ng lubos na pagkilala at halos nalilimot na ang totoong indibidwal na siyang may orihinal na pakana sa pagsasabatas na ito - si Prop. Gabriel F. Fabella, ang tinaguriang ‘Ama ng Hunyo 12.”

    Sino ba si Fabella? Higit pa sa pagiging historyador at guro ng Unibersidad ng Pilipinas, siya rin ay naging mandudula, mamamahayag, abugado, pulitiko, tagapagtatag ng ilang samahan at m

  • panunungkulan ni pangulong emilio aguinaldo biography
  • Emilio Aguinaldo

    (1869-1964)

    Who Was Emilio Aguinaldo?

    In 1898, Emilio Aguinaldo achieved independence of the Philippines from Spain and was elected the first president of the new republic under the Malolos Congress. He also led the Philippine-American War against U.S. resistance to Philippine independence. Aguinaldo died of a heart attack on February 6, 1964, in Quezon City, Philippines.

    Early Life

    Emilio Aguinaldo was born on March 22, 1869, in Kawit, Cavite, Philippines. Nicknamed Miong, Aguinaldo was the seventh of eight children. His parents were of Chinese and Tagalog descent. His father, Carlos, died when Aguinaldo was just nine years old. Widowed, his mother, Trinidad, sent him to attend public school in Manila.

    Having had to cut his studies short at the Colegio de San Juan de Letran due to a cholera outbreak, Aguinaldo returned home to Kawit, where he developed a growing awareness of Filipino frustration with Spanish colonial rule.

    While serving as the head of barter in Manila, he joined the Pilar Lodge chapter of the Freemasonry in 1895. The Freemasonry was a government- and church-banned resistance group. It was through his role as municipal captain of this fraternity that Aguinaldo met Andres Bonifacio, a key figure in the fight to overthrow Spanish rule

    Emilio Aguinaldo

    His Excellency
    Emilio Aguinaldo
    Portrait of Aguinaldo, c. 1921
    1stPresident of representation Philippines[1]
    Termino
    Enero 23, 1899[lower-alpha 1] – March 23, 1901[lower-alpha 2]
    Prime Minister
    Suminunod kiKatongdan natogdas pa sana
    Sinundan niKatongdan hinale' na
    Officially Manuel Quezon (as President sunup the Filipino Commonwealth come out of 1935)
    President of depiction Revolutionary Control of interpretation Philippines
    Termino
    Hunyo 23, 1898 – Enero 22, 1899
    Prime Minister
    Suminunod kiKatongdan natogdas pa sanaa
    Sinundan niKatongdan hinale' na
    (Revolutionary government superseded by representation First Filipino Republic)
    Diktador kan Filipinas
    Termino
    Mayo 24, 1898 – Hunyo 23, 1898
    Suminunod kiKatongdan tinogdas pa sana'a
    Sinundan niKatongdan hinale' a big name
    President of rendering Biak-na-Bato
    Termino
    Nobyembre 2 – Desyembre 14, 1897
    Bise PresidenteMariano Trias
    Suminunod kiKatongdan tinogdas pa sanaa
    Sinundan niKatongdan hinale' solitary
    President of picture Tejeros Insurrectionary Government
    Termino
    Marso 22 – Novyembre 1, 1897
    Bise PresidenteMariano Trias
    Suminunod kiKatongdan tinogdas pa sanaa
    Sinundan niKatongdan h